nötter

Så tomt och skönt det känns när alla nyårslöften är slut. När allt är här och nu.
Knäcka nötter.
Slå hål på det lästa, det upplevda.
Öppna upp förståelsen från ett annat håll.
Ett till års erfarenheter som möjliggör ett nyanserat synsätt på dåtid.
Redskap för en framtid.
Tankenötter.
Jag knäcker dem bäst på förmiddagen.
Sen jobbar jag tills jag stupar. Det kan vara till klockan ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta.
Ja, natten är lång och skön, dagarna korta.

Ett liv rymmer inte så mycket, även om det kan tyckas så. Men, inte för den som ser långt, som flyger högt. Havsörnen som förebild.
Varje minut är ett värdefullt möte med en medmänniska eller med dig själv. Medmänniskan speglar dig. Så allt handlar egentligen om att klä av självet. Slänga egot i soporna!
Du äger rätten till ditt liv. Att förvalta det.

Försökte skriva korta meningar i natt. Typ ettords- och tvåordsmeningar. Inte alls för att illustrera tvåordsstadiet (två år) utan som ett försök att i text förmedla rädsla, skräck, spänning, få upp hastigheten. Lisa var fem år. Pehr var elva år. Jo, Andrea Bocelli fungerade fint för att slå fast takten.

Varje avslut är en skön början. (tredje gången skön missbrukas i denna korta text!!!) Att skriva skönlitteratur är en lång pågående process. Att ta foton friskar upp avslut/färdigprocessen. 

När jag äter frukost läser jag den här boken.