söndag 28 januari 2018

Kollektion, Oändlig kärlek

Oändlig kärlek

är en smyckeskollektion till boken "Så som i himlen så på jorden".

oändlig kärlek sträcker sig
längre än medvetandet når
Den omfamnar det ofattbara
Går inte att fångas in i ett hjärta
utan sväller över alla bredder
över tid, över rum och
dränker den som tangerar den i
magisk förundran
Slås ned i ödmjukhet
förstår att det var något magiskt
sagolikt som nuddades


Och då är jag lite yr, vimmelkantig ...
Intuitionen verkar så fort att medvetandet inte hinner med. Det är när medvetandet hinner ikapp yrseln verkar. Sen landar det hela i acceptans. Så mycket större än det någonsin går att föreställa sig.
Steg, för steg för att nå och om möjligt uppleva.














foto: Marie Torebring

söndag 14 januari 2018

Kollektion, Relationer

Relationer

Att återanvända text, material ... Här kommer en text till en av smyckeskollektionerna som hör till boken "Så som i himlen så på jorden";

Individer i grupp eller ansikte mot ansikte. Grunden till goda relationer ligger i att ha en god relation till sig själv. Vi flyr ensamheten för att slippa känna efter, Vem är jag? Vilken är min plats på jorden?

Genom relationer formas vi som människor.
I grupp kan vi känna trygghet och glädje. Delad glädje är dubbel glädje.

Vi bär och bärs av andra till livet, genom livet, ur livet.

Jo så kort text är det ...
Om du förstår dig själv kan du bättre bidra till en relation, ha tolerans, förståelse, känna med, stötta och distansera dig då det behövs.

Att ta från någon annan för att fylla igen mina egna hål sysslar jag inte med. Egoism har aldrig varit min grej.

Andra människor kan vara speglar där du får fatt på dig själv. Aha, det där är mig själv som jag  irriterar mig på, istället för att tänka och säga "Du är ...", projektioner. Jag tycker projektioner är ett flyktbeteende för att slippa ta tag i sina egna problem.

Så goda relationer bygger på självkännedom, är respektfulla, innehåller tolerans och medkänsla.




















foto: Marie Torebring

söndag 7 januari 2018

nötter

Så tomt och skönt det känns när alla nyårslöften är slut. När allt är här och nu.
Knäcka nötter.
Slå hål på det lästa, det upplevda.
Öppna upp förståelsen från ett annat håll.
Ett till års erfarenheter som möjliggör ett nyanserat synsätt på dåtid.
Redskap för en framtid.
Tankenötter.
Jag knäcker dem bäst på förmiddagen.
Sen jobbar jag tills jag stupar. Det kan vara till klockan ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta.
Ja, natten är lång och skön, dagarna korta.

Ett liv rymmer inte så mycket, även om det kan tyckas så. Men, inte för den som ser långt, som flyger högt. Havsörnen som förebild.
Varje minut är ett värdefullt möte med en medmänniska eller med dig själv. Medmänniskan speglar dig. Så allt handlar egentligen om att klä av självet. Slänga egot i soporna!
Du äger rätten till ditt liv. Att förvalta det.

Försökte skriva korta meningar i natt. Typ ettords- och tvåordsmeningar. Inte alls för att illustrera tvåordsstadiet (två år) utan som ett försök att i text förmedla rädsla, skräck, spänning, få upp hastigheten. Lisa var fem år. Pehr var elva år. Jo, Andrea Bocelli fungerade fint för att slå fast takten.

Varje avslut är en skön början. (tredje gången skön missbrukas i denna korta text!!!) Att skriva skönlitteratur är en lång pågående process. Att ta foton friskar upp avslut/färdigprocessen. 

När jag äter frukost läser jag den här boken.