söndag 17 februari 2019

Bokrecension, Sapiens av Yuval Noah Harari, Natur och kultur 2012

"Sapiens, en kort historik över mänskligheten", är en underbar bok som förenar biologi med historia. Läsningen gav mig mycket glädje dels för igenkänning och dels för att jag fick lära mig en del nytt, men framförallt för den språkliga tonen.

Språket är rättframt, nyanserat och angriper spörsmål från helt nya vinklar. Författaren har ett mustigt sätt att uttrycka sig. Hans tankegångar har jag haft nytta av då jag undervisat i biologi.

Boken levererar nutidshistoria i nytt perspektiv. Författaren har doktorsgrad i historia vid Oxford universitetet och är verksam i Jerusalem. Han är således mycket kunnig, vilket lyser igenom texten som han tar sig an med lättsam lekfullhet. Exempelvis genom lysande kapitelrubriker som "Lyxfällan",  "Ett betydelselöst djur", "Lukten av pengar", "Äktenskapet mellan vetenskap och imperium".

Citatexempel jag fastnade för bland otaliga:
"I och med jordbruk och industri kunde människor alltmer förlita sig på andras färdigheter för sin överlevnad, och nya "nischer för idioter" uppstod."

"En hierarki har emellertid varit av yttersta vikt i alla kända samhällen: könshierarkin."

"Så sent som 2006 fanns det fortfarande 53 länder i världen där män inte kunde åtalas för våldtäkt på sin hustru. Till och med i Tyskland ändrades lagstiftningen först 1997 så att inomäktenskaplig våldtäkt blev en möjlig brottsrubricering."

"Biologi möjliggör; kultur förbjuder."

"Kulturen är benägen att hävda att den bara förbjuder sådant som är onaturligt. Men ur ett biologiskt perspektiv är inget onaturligt. Allt som är möjligt är per definition också naturligt. Ett i egentlig mening onaturligt beteende, alltså ett som strider mot naturens lagar, kan helt enkelt inte förekomma och behöver därmed inte förbjudas. Ingen kultur har någonsin förbjudit män att fotosyntetisera,"

Kanske säger författaren emot sig själv, kanske blir det ett cirkelresonemang ... Lagar är till för härskare. Lagar är till för att upprätthålla en ordning. Biologin är gränslös, gränsöverskridande. Det är komplicerat att ställa dessa i motsatsförhållande.

Författarens tankegångar i shoppandets tidsålder är att det är de första religiösa anhängarna i historien som gör vad som förväntas av dem.

Sidan 349, "Marknaden formar i tilltagande utsträckning människors romantiska och sexuella liv. Medan familjen traditionellt var den viktigaste äktenskapsmäklaren är det i dag marknaden som skär till våra romantiska och sexuella preferenser och sedan hjälper till att tillmötesgå dem - mot feta arvoden. Förr möttes bruden och brudgummen i vardagsrummet och pengar överfördes från en av fäderna till den andre. I dag sker uppvaktningen på barer och caféer, och pengar överförs från paret till bartendern eller servitrisen. Ännu mer pengar överförs till modedesigners, gymdirektörer, dietister, skönhetsexperter och plastikkirurger, som hjälper oss att komma till caféet med ett utseende som så långt som möjligt överensstämmer med marknadens skönhetsideal."

Författaren tar också upp och belyser tanken mellan gott och ont, den uppdelade dualismen, mörker och ljus, vilken även serien Sexualitetsprincipen kretsar runt. Sexualitetsprincipen sätter liksom "Sapiens" biologin i en historisk kontext av olika samhällssystem och utforskar därmed det mänskliga medvetandet. Sexualitetsprincipen utforskar det på individnivå, Sapiens i det kollektivt mänskliga.


Boken är fotad och uppladdad här:




tisdag 5 februari 2019

Bokrecension; "Träsk" av Klas Berggren

Bokrecension, "Träsk" av Klas Berggren, Vulkan, 2015

Klas och jag bytte böcker med varandra på bokmässan i Göteborg 2016, men det har dröjt ända till nu innan jag tagit mig igenom Klas Berggrens självbiografiska verk.

Baksidestexten är välskriven och beskriver med tydlighet vad boken handlar om, en närgången beskrivning av en dysfunktionell familj där fokus ligger på pappans psykiska problematik.

Min upplevelse av läsningen är att det blir för mycket upprepningar, att texten skulle ha kunnat kortats ned. Den närgångna, utbredda dialogen gör texten bitvis jobbig och får läsningen att bli tung av de ständiga oförrätterna.

Jag är också intresserad av make/maka problematiken. Vad har mamman för glapp, brister som gör att hon stannar och tar pappans parti gentemot barnen i alla lägen? Huvudkaraktären Mats tycks aldrig ifrågasätta sin mamma. Mamman är den goda och pappan är den onde. För mig blir det som om karaktären Mats inte kommer vidare, fast han upplever det tillslut som om han ser vem pappan är, förstår varför pappan har utvecklat borderline. Vem var modern? Hon var hela tiden undfallande, vilket i min mening också är gräsligt. För mig framstår hon som en otrygg liten flicka.

Sen växte föräldrarna ihop så som gamla par kan göra, till en osjälvständig massa. Ingen går någonstans utan den andre. Mats får inte träffa mamman utan pappan. Den sjukdomen är utbredd i samhället och kan tydligt studeras då äldre par handlar mat i köpcentra. De håller sig tätt till den gemensamma kundvagnen.

Den bästa meningen, enligt min åsikt är "Mats var som en felindragen skruv som måste dras ut och sedan skruvas in igen försiktigt, den här gången i de rätta gängorna." Och det är riktigt, då hoppet överger individen är denne redo att lämna en destruktiv relation.

Slutmeningen faller bra, med en viss humor och förmåga att släppa taget. "Ja han följer ju mönstret", sa Eva eftertänksamt. "Den insikten är värd många sommarstugor", sa Mats. Eva var systern.

Mönster, det är dem du ska leta efter.