Att binda en krans att ha i håret var jag en hejare på. Två kransar dinglade vid fallosen. Dansa runt stången. Kärleksdansen. Den första och den sista. Den ende eller flera.
För riklig skörd, för fruktsamhet. En glädjens, lyckans, lössläppthetens sorglösa tillvaronatt.
Natten då dagen är som längst.
Sen vänder det.
En ständig förvandling.
En glädjens natt.
Den sista långa ljusstrimman innan vi skördar vad vi sått.
Får det vi har förstått.
Böckerna i Sexualitetsprincipens serie uttrycker min förståelse av mitt levande väsen.
Lisas värk i foten blev som värst sommartid.
Erika haltade.
Mia besteg berg.
Så som i himlen,
Sprickor i isen,
Som i en dröm av ljus handlar om då ljuset skingrar mörkret. Om att med bensmärta forcera en extremt uttalad sexualdrift som slagit slint i hjärnans belöningssystem likt alkoholism, arbetsnarkomani, spelberoende. Det finns en uppsjö av mänskliga påfund för att slippa leta efter nålen i höstacken eller fyrklövern på ängen. Jag försökte på allvar i min morfars trädgård leta efter fyrklöver, men lyckades aldrig. Jag hittade bara tusenskönor.
midsommarblomster